Uppsalas nationsväsende härstammar från medeltidens universitet i bland annat Paris, där studenter bildade sammanslutningar som baserades på var de kom ifrån. Även universitetet i Rostock, där en del svenskar studerade under 1500-talet, hade så kallade landsmannaskap enligt liknande mönster. De äldsta universiteten i Sverige och Finland tog efter denna struktur, som sedan dess har dött ut på många ställen men som fortfarande blomstrar i Uppsala.
Gotlands nation räknar sin historia från år 1681 eftersom vi från och med då har bland annat en medlemsförteckning. Det fanns gotländska studenter i Uppsala redan tidigare, i synnerhet efter att Gotland åter hade blivit svenskt år 1645, men av olika skäl dröjde nationens grundande några decennier.
Nationerna i Uppsala var länge fast knutna till Uppsala universitet, och de var delvis ett sätt för universitetet att övervaka studenterna och befrämja flit och ordning; det är också därför inspektorsämbetet inrättades. Samtidigt gav nationerna sina medlemmar ett socialt skyddsnät: de kunde få hjälp med bland annat lån, sjukvård och rentav begravning. Slutligen hade nationerna ett rikt föreningsliv och erbjöd en möjlighet till social samvaro. Den sistnämnda funktionen är givetvis den som helt dominerar på Gotlands nation i dag.
I likhet med de andra nationerna hade Gotlands nation under lång tid inte något eget hus. Man samlades i stället till exempel hemma hos förste kurator, som också tog hand om fiscus, nationens kista där kassan och viktiga handlingar förvarades. När denna kassa tillät kunde nationen också hyra in sig på lokaler i staden. Men under 1800-talet uppstod det ett behov av egna nationshus. Gotlands nation fick år 1872 gården ”Klostret” i gåva av Carl Norrby och hans hustru Jane Miller Thengberg. Efter omfattande ombyggnad kunde Gotlands nations första hus, som i dag har adressen Klostergatan 2, invigas år 1883.
Samma år som ”Klostret” skänktes till nationen skrevs gotländskan Betty Pettersson som första kvinna in vid ett svenskt lärosäte, som student vid Uppsala universitet och på Gotlands nation. Pionjären Betty behandlades tyvärr inte särskilt väl av de manliga nationsmedlemmarna under sin studietid. I dag är Gotlands nation däremot mycket glad åt äran att ha haft Betty Pettersson som medlem, vilket visas bland annat av att nationspuben är uppkallad efter henne.
Nationshuset på Klostergatan 2 blev med tiden otillräckligt för nationen, och 1944 fattades därför beslut om att bygga ett nytt hus helt nära det gamla. Inflyttningen på Östra Ågatan 13, där nationen huserar än i dag, kunde ske 1957. Fastigheten på Klostergatan 2 förvärvades av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, som trevligt nog behållit Gotlandskartan i taket på andra våningens stora sal.
Gotlands nation har under hela sin existens varit en av Uppsalas mindre studentnationer. Det har gjort att dess gemenskap är mycket lätt att komma in i för den som engagerar sig. Vi uppmuntrar alla medlemmar att bli aktiva i nationsarbetet och lämna nya värdefulla bidrag till vår nations rika historia.
Källförteckning:
Bengtsson, Herman och Irene Flygare. 2020. Klostergatan 2: Kungl. Gustav Adolfs Akademiens byggnad i Uppsala. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi.
Caperius, Ulrika och Mark Marissink (red.). 2006. Så livum vör: Gotlands nation 325 år. Gotlands nation i Uppsala.
Frängsmyr, Carl. 2010. Uppsala universitet 1852–1916. Volym 2. Acta Universitatis Upsaliensis.
Söderberg, Bo (red.). 1981. Gotlands nation i Uppsala 300 år: f.d. kuratorer berättar minnen. Gotlands Grafiska AB.
